Godmorgon världen!
Efter en halv natts pluggande och en halv natts sömn så är jag redo att möta världen igen! På schemat står Naturkunskap och Religion men först blir det frukost. Just nu står Alex och steker pannkakor, Angie smsar med sin mobil och jag, jaa, vad jag gör vet ni ju. Trotts att jag egentligen just nu ska skriva ett svar till frågan "Läs
under ekonomiska och politiska verktyg. Vad menas med utsläppsrätter?
Vad är en energideklaration? Vad menas med elcertifikat? Hur mycket
beräknas bensin i Sverige att måsta kosta om transporter ska minska
med 20% fram till 2020?". Så helt konstigt är det väll ändå inte att jag hittade mig hit? Jag förstår mig helt! Men jag lovar, frågan kommer att få ett svar inom den närmsta timmen. Så fort jag ätit och fått i mig lite energi! Känner mig bara halvt vaken just nu. Det kan dock bero på att jag ganska nyligen lämnade Alex varma säng för att starta denna dagen full av pluggande.
Igår kväll så startade vi våran pluggkväll/övarnattning/dag. Det började ganska trögt för mig då det gärna blev så att man satt och pratade istället för att svara på frågor om universum. Till min tröst så vad jag den som lyckades arbeta mest. Angie skyllde det på hennes brist av kaffe och Alex erbjöd henne att fixa lite vilket de inte kom så lång med då ingen av de kaffedrickande flickorna visste hur kaffemaskinen fungerade. Till deras lycka så hade de mig. Jag som inte dricker kaffe lyckades skapa lite åt dem. Lite komiskt kan man tycka. Jag förstår mig dock inte på grejen med kaffe. Vad ska man med det till? Det A) Lycktar illa. B) Skapar ett beroende och C) om man nu redan konstaterat A och B, varför skulle man då dricka det? Det är min teori!
Men nu är frukosten klar så det är dags att säga adjö för denna gången.
Dagens råd: Om du planerar en hel kvälls pluggande så planera den inte med folk som du vet att du kommer prata med annat om.
torsdag 17 maj 2012
onsdag 16 maj 2012
Klockan tickar
(Detta inlägger skrev jag förra veckan och bara råkade glömma bort att publicera det... Så att ni vet att det egentligen inte alls är från idag men jag kände ändå för att lägga ut det och vem vet, det kanske kommer ut ett lite mer aktuellt inlägg senare)
Tiden går fort. Tycker inte du det? Det kan väll knappast vara bara jag som tycker att dessa tre år gått väldigt fort... Kanske lite för fort om jag får säga vad jag tycker. Vilket i och för sig är hela meningen med att ha en blogg. Att säga vad man själv tycker... Så, Waow, tre år redan. Och vilka år det har varit. En riktig berg och dal bana med skarpa svängar, djupa stup, sega uppförsbackar och en helt ny underbar upplevelse. Jag kan ärligt säga att jag kommer nästa ihåg hur jag var när jag började resan och oj vilken ändring av människa den har gjort. Vilken resa! Och om en månad så är den slut. En ny får ta sin början. Skål för det! Synd bara att man inte har en ordentlig plan för den. Vi får helt enkelt ta det som det kommer.
Något annat värt att skåla för är mina föräldrar som just nu sitter på en kryssningsbåt till Amsterdam för att fira att de har varit gifta i 25 år. Grattis kära föräldrar! Jag älskar er mer än vad vi båda vet!
Dagens råd: livet må vara en berg-och-dalbana. Med det är ditt val att hoppa på och följa med eller stå vid sidan och vika till de som åker.
Tiden går fort. Tycker inte du det? Det kan väll knappast vara bara jag som tycker att dessa tre år gått väldigt fort... Kanske lite för fort om jag får säga vad jag tycker. Vilket i och för sig är hela meningen med att ha en blogg. Att säga vad man själv tycker... Så, Waow, tre år redan. Och vilka år det har varit. En riktig berg och dal bana med skarpa svängar, djupa stup, sega uppförsbackar och en helt ny underbar upplevelse. Jag kan ärligt säga att jag kommer nästa ihåg hur jag var när jag började resan och oj vilken ändring av människa den har gjort. Vilken resa! Och om en månad så är den slut. En ny får ta sin början. Skål för det! Synd bara att man inte har en ordentlig plan för den. Vi får helt enkelt ta det som det kommer.
Något annat värt att skåla för är mina föräldrar som just nu sitter på en kryssningsbåt till Amsterdam för att fira att de har varit gifta i 25 år. Grattis kära föräldrar! Jag älskar er mer än vad vi båda vet!
Dagens råd: livet må vara en berg-och-dalbana. Med det är ditt val att hoppa på och följa med eller stå vid sidan och vika till de som åker.
torsdag 2 februari 2012
Citat och lite UF
Okej. Då var det dags att skriva ett inlägg här igen. Just nu sitter jag i skolan och planerar en mässa för UF som ska vara den 8 februari i Gamla Borås Wäferi (eller hur det nu stavas). Efter fyra veckor av fullständigt kaos så verkar nu det mesta vara under kontroll. Ganska skönt faktiskt!
Igår satt jag och en kompis och pratade om filmer med smarta citat. Som "spiderman" - "med stora krafter kommer stort ansvar" och "step up 2" - "det handlar inte om vad du har, utan om vad du gör med det du har" men den film som kom högst upp på listan var "lejonkungen" där vi hittade flera bra citat där favoriterna var "glöm inte vem du är" och "han lever i dig nu". Nu är jag kanske inte någon expert på Disney filmer men var de inte bättre förr? Eller i alla fall smartare? Jag menar visst finns det de som är bra men vad finns det i dem som är tänkvärt? Som när Simba inte vet vad han ska göra och får rådet att inte glömma vem han är. Vilket är lösningen på Simbas problem. För Simba ÄR kung över lejonklippan och därför bör han återvända. Många problem kan faktiskt lösas av att man tänker efter vem man är. Sedan när Sibma är ledsen över att hans pappa är död och Simba inte tror att han kan vara kung, speciellt inte en lika bra kung som sin pappa säger Rafiki "han lever i dig nu" och är inte det ett av de bästa sakerna man kan säga till någon som förlorat någon? Att den lever kvar i en och samtidigt säga att man ska leva i dens minne så att den kan vara stålet över en. Och vad säger dagens Disney filmer? Inget vad jag kan komma på... Men då är jag i och för sig inte någon expert inom ämnet.
Dagens råd: tänkvärda saker kan komma från var som helst - till och med en Disney film.
Igår satt jag och en kompis och pratade om filmer med smarta citat. Som "spiderman" - "med stora krafter kommer stort ansvar" och "step up 2" - "det handlar inte om vad du har, utan om vad du gör med det du har" men den film som kom högst upp på listan var "lejonkungen" där vi hittade flera bra citat där favoriterna var "glöm inte vem du är" och "han lever i dig nu". Nu är jag kanske inte någon expert på Disney filmer men var de inte bättre förr? Eller i alla fall smartare? Jag menar visst finns det de som är bra men vad finns det i dem som är tänkvärt? Som när Simba inte vet vad han ska göra och får rådet att inte glömma vem han är. Vilket är lösningen på Simbas problem. För Simba ÄR kung över lejonklippan och därför bör han återvända. Många problem kan faktiskt lösas av att man tänker efter vem man är. Sedan när Sibma är ledsen över att hans pappa är död och Simba inte tror att han kan vara kung, speciellt inte en lika bra kung som sin pappa säger Rafiki "han lever i dig nu" och är inte det ett av de bästa sakerna man kan säga till någon som förlorat någon? Att den lever kvar i en och samtidigt säga att man ska leva i dens minne så att den kan vara stålet över en. Och vad säger dagens Disney filmer? Inget vad jag kan komma på... Men då är jag i och för sig inte någon expert inom ämnet.
Dagens råd: tänkvärda saker kan komma från var som helst - till och med en Disney film.
torsdag 5 januari 2012
Andas
"Det är okej Emelie. Andas" Jag kommer på mig själv med att tyst tänka detta och jag försöker att släppa vad jag nyss gjort (som egentligen inte är något speciellt) genom att titta på bilder på min bror som är på mission i USA och där missionspresidenten bloggar om vad som händer där om transfers och nya missionären och nu när jag kollade så var han där!! (om du också vill se honom så är det "Elder Eriksson" på Mama Winn's Place)
Men nu kanske du är mer intresserad av varför jag måste påminna mig om att andas, eller i alla fall att inte hyperventilera så fort jag tänker på det. det är egentligen inte så stort, du kommer kanske till och med att tycka att det är lite löjligt. Jag menar här har jag byggt upp dina förväntningar och du sitter -kanske- nyfiket och läser, du har kanske till och med läst i förväg bara för att jag inte skriver vad det är eller något annat vettigt - Fy, i så fall, inte göra så- men det är väll dags nu. Jag skrev nyss klart mitt första utkast av mitt personliga brev som sedan (innan den 17 januari) ska bifogas med min ansökan till Teaterteknik på Dramatiska Högskolan. (nyfiken på vad det är för utbildning? Klicka då HÄR) Jag sa ju att det inte var så stort, jag menar, jag har ju inte ens skickat det! Men ändå, du kan ju inte direkt klaga på det för jag varnade dig faktiskt!
Hur som helst... Vad detta betyder är att jag är ett steg närmare en framtid som jag inte har någon aning av vad det består av. Kommer jag in? Vad gör jag om jag inte kommer in? Klarar jag av att bo i Stockholm? Frågorna är många och enda sätter att besvara dem är att fortsätta. Nu dyker klassiska "citat" upp i mitt huvud som "En tusenmilafärd börjar med ett steg" och det är precis vad jag har gjort. Jag har tagit ett det första steget mot ett liv efter gymnasiet. Ett liv jag fram tills nu -och förmodligen även efter nu- har försökt att inte tänka på och varje gång jag faktiskt tänker på det så kommer jag tillbaka till samma ord. "Det är okej Emelie. Andas"
Dagens råd: Första steget är alltid svårt att ta, många gånger kommer man önska att man aldrig gjort det men när man nått målet, när man gått alla de där tusen milen. Då är det värt det. För kom ihåg "What doesn't kill you makes you stronger"
Men nu kanske du är mer intresserad av varför jag måste påminna mig om att andas, eller i alla fall att inte hyperventilera så fort jag tänker på det. det är egentligen inte så stort, du kommer kanske till och med att tycka att det är lite löjligt. Jag menar här har jag byggt upp dina förväntningar och du sitter -kanske- nyfiket och läser, du har kanske till och med läst i förväg bara för att jag inte skriver vad det är eller något annat vettigt - Fy, i så fall, inte göra så- men det är väll dags nu. Jag skrev nyss klart mitt första utkast av mitt personliga brev som sedan (innan den 17 januari) ska bifogas med min ansökan till Teaterteknik på Dramatiska Högskolan. (nyfiken på vad det är för utbildning? Klicka då HÄR) Jag sa ju att det inte var så stort, jag menar, jag har ju inte ens skickat det! Men ändå, du kan ju inte direkt klaga på det för jag varnade dig faktiskt!
Hur som helst... Vad detta betyder är att jag är ett steg närmare en framtid som jag inte har någon aning av vad det består av. Kommer jag in? Vad gör jag om jag inte kommer in? Klarar jag av att bo i Stockholm? Frågorna är många och enda sätter att besvara dem är att fortsätta. Nu dyker klassiska "citat" upp i mitt huvud som "En tusenmilafärd börjar med ett steg" och det är precis vad jag har gjort. Jag har tagit ett det första steget mot ett liv efter gymnasiet. Ett liv jag fram tills nu -och förmodligen även efter nu- har försökt att inte tänka på och varje gång jag faktiskt tänker på det så kommer jag tillbaka till samma ord. "Det är okej Emelie. Andas"
Dagens råd: Första steget är alltid svårt att ta, många gånger kommer man önska att man aldrig gjort det men när man nått målet, när man gått alla de där tusen milen. Då är det värt det. För kom ihåg "What doesn't kill you makes you stronger"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)