Bloggrenovering

Inför VFU:n ska vi alla skapa en blogg där det är tänkt att redovisa våra uppgifter och skriva lite om hur det går ute i fältet. Självklart så kan jag ju inte använda samma blogg som jag skrivit på sedan evigheter tillbaka i tiden. Känns inte så passande att mina ny lärare läser om hur jag tog mig igenom gymnasiet... Jag kom i alla fall på det mest briljanta namnet för en lärarblogg - "Vad Hände nu?!"- vilket jag har en känsla av att jag kommer tänka allt för ofta i  mitt läraryrke. Till min stora sorg påpekade min syster att detta namn kanske inte heller var så passande med tanke på vilka mottagare den skulle ha. Därför bestämde jag mig för att blåsa liv i min gamla blogg igen och uppdatera den lite så att den bättre skulle passa mitt nu. Jag säger inte lika ofta "Det var inte jag" så fort något händer, även om det fortfarande kan inträffa. Dessutom hade jag verkligen fastnat i titeln "Vad hände nu" vilket ledde till en liten bloggrenovering. Hoppas ingen saknar det gamla för mycket!

Är man skol-skadad om man samtidigt som man skriver detta tänker "Åh, där använde jag en konnektion"? Detta är nämligen något som jag tänkt på under hela dagen då jag suttit och skrivit på tentan. Även att ändra "beskrivande ord" till "adjektiv" kan ha inträffat. Läser man svenska så gör man. Dock minns inte jag att någon gick igenom konnektorer med mig i mellanstadiet. Jag tror mig minnas att vi snuddade vid adverb men majoriteten av grammatikkrångel gicks igenom i högstadiet. Aja, nu lär jag mig i alla fall lite bättre grammatik och förstår tekniken bakom skrivandet och inte bara "men det låter rätt"!

Programvaran uppdateras

Hej och välkommen till en nyare variation av Emelie. Ofta kan man se henne vandra runt i sig egna lilla värld mellan olika hållplatser inom Västa Götalandsregionen eller kanske ser man henne i pedagogens byggnader, vanligtvis är hon trött och kanske lite för ofta i en förvirrad sinnesstämning. Men så kan det vara när det där med att studera inte riktigt blivit en vana än -trotts att det varit ens liv det senaste halvåret. Det kommer nog snart, tänker jag, förmodligen lagom tills jag är klar med utbildningen!

Okej, riktigt så illa är det kanske inte. (Hoppas jag i alla fall). Om det var lite svårtolkat i tidigare stycke så har jag nyligen börjar på Grundlärarprogrammet 4-6 på Göteborgs universitet. Än så länge trivs jag bra, sådär tre kurser in och snart dags för den första VFU:n. Idag hade vi information om vad som förväntas av oss samt att vi fick träffa våra koordinatorer. Klantig som jag är hade jag inte med mig det obligatoriska brottsregisterutdraget så det får jag se till landar i hennes händer innan praktiken börjar. Men innan dess: JUL!

Tyvärr så har jag en hemtenta att skriva tills den 22:a så förberedelserna inför julen kommer kanske inte vara så många. Speciellt inte med tanke på att min syster kommer "hem" från sina studier på Gotland denna fredagen, jag ska ha det första riktiga mötet med Star Wars rollspelet och en Ullaredtripp som även den inträffar den 22:a. Stressad? Jag? Nejdå! Eller?

Förberedelser och annat trevligt

Nu är det bara några dagar kvar tills jag åker. På måndag lämnar jag, mamma och pappa Sverige för att några timmar senare landa i Salt Lake City, Utah. Jag ser väldigt mycket fram emot denna resan, men inte för själva resans skull utan för Oskars. Jag ska äntligen får träffa min bror igen! Två år är en väldigt lång tid att inte ses på. Men snart, snart träffar jag honom igen. Om en vecka är han min! (Och resten av familjens såklart)
Därför håller vi just nu på med allt sånt där som kan vara bra att göra innan man åker bort två veckor. Som att plocka äpplen från trädet. Det är jättemycket äpplen iår! Just nu så har vi tre överfulla lådor och vi är inte ens klara än. Men vi har slut på lådor, så det fick bli en liten paus i äppelplockandet.
Det kan också ha varit så att jag pajade min armbåge på träningen i måndags, men det låtsas jag inte om. eller försöker i alla fall...
Men nu bör jag återgå till min packning och städning och annat sånt som måste göras.
Kanske kan det bli så att jag skriver lite när jag är där, men jag lovar inget.

Dagens råd: Ska du resa bort. Börja med allt som ska göras innan i god tid. En vecka innan kan bli lite jobbig att få allt gjort på ...

En sånt där blogginlägg som jag är så oerhört dålig på att skriva...

Ja, juste, jag har ju faktiskt en blogg. Jag har hört att de gillar att man skriver och uppdaterar dem. Att vänta i över ett år är kanske inte superomtyckt av bloggen. Den kanske till och med saknar mig. Så, hursomhelst, tänkte jag att det var dags att skriva igen...

Sen sist så har jag gått ut gymnasiet och gått ett år på Fristadfolkhögskola, på en personlig assistent utbildning. Det var inget som jag direkt hade planerat. Två veckor innan kursstart sa min mamma "Det finns fortfarande platser kvar på en utbildning. Ska vi åka dit och titta?" Jag som inte hade något bättre för mig tänkte att det kunde vara bra att ha något att göra ås vi åkte dit och sen gick jag där under det året som kursen var.
  Jag trivdes faktiskt väldigt bra på Frista och vi hade en väldigt skum klass där jag fann mig att vara vänner med nästan alla. Jag som annars brukar hålla mig för mig själv om inte någon absolut tycker att den ska vara med mig. Så jag var delaktig i en helhet på ett helt annat sätt och det var trevligt faktiskt.
  Ämnena som vi läste pendlade mellan att var lagom intressant till jätteintressanta till att man räknade minuterna tills man skulle vara fri. Men bäst var måndagseftermiddagarna. Då hade vi "tillval" och jag valde "skrivarverkstad". Så varje måndag efter lunch satt jag och skrev och jag älskade varje sekund av det.
  Sedan tog det slut ungefär samtidigt som teatern blev allt mer intensiv. I år gjorde vi "Trollkarlen från Oz" och det blev en fantastiskt bra föreställning och även där lärde jag känna nya människor som jag gärna spenderade tid tillsammans med men sen gjorde vi vår sista föreställning och jag insåg att jag nu var både arbetslös och sysslolös. En inte så roligt kombination. Visst, jag är vikarie på en resursförskola men de tenderar att vara väldigt friska där tyvärr. Än så länge har jag jobbat 5 dagar där allt som allt.
  Sen så har jag ju självklart varit på Gotland två gånger sedan sist. Den bästa platsen man kan vara på under vecka 32. Har du inte varit där så är det på tiden att du åker dit.
  Annat trevligt som jag kan berätta är att båda mina systrar har gift sig. vi hade 10,5 veckor mellan deras bröllop. Det var ett väldigt stressigt halvår men det blev också jättebra och jag är väldigt nörjd med vad vi lyckades åstadkomma.

Det är nog en bra sammanfattning av vad som har hänt sedan sist. Tror jag i alla fall... Resten får annars ta och komma senare.

Dagens råd: Framtiden går inte att planera, ibland är det bäst om man bara låta den hända!

Plugg, plugg och plugg

Godmorgon världen!
Efter en halv natts pluggande och en halv natts sömn så är jag redo att möta världen igen! På schemat står Naturkunskap och Religion men först blir det frukost. Just nu står Alex och steker pannkakor, Angie smsar med sin mobil och jag, jaa, vad jag gör vet ni ju. Trotts att jag egentligen just nu ska skriva ett svar till frågan "Läs under ekonomiska och politiska verktyg. Vad menas med utsläppsrätter? Vad är en energideklaration? Vad menas med elcertifikat? Hur mycket beräknas bensin i Sverige att måsta kosta om transporter ska minska med 20% fram till 2020?". Så helt konstigt är det väll ändå inte att jag hittade mig hit? Jag förstår mig helt! Men jag lovar, frågan kommer att få ett svar inom den närmsta timmen. Så fort jag ätit och fått i mig lite energi! Känner mig bara halvt vaken just nu. Det kan dock bero på att jag ganska nyligen lämnade Alex varma säng för att starta denna dagen full av pluggande.   

Igår kväll så startade vi våran pluggkväll/övarnattning/dag. Det började ganska trögt för mig då det gärna blev så att man satt och pratade istället för att svara på frågor om universum. Till min tröst så vad jag den som lyckades arbeta mest. Angie skyllde det på hennes brist av kaffe och Alex erbjöd henne att fixa lite vilket de inte kom så lång med då ingen av de kaffedrickande flickorna visste hur kaffemaskinen fungerade. Till deras lycka så hade de mig. Jag som inte dricker kaffe lyckades skapa lite åt dem. Lite komiskt kan man tycka. Jag förstår mig dock inte på grejen med kaffe. Vad ska man med det till? Det A) Lycktar illa. B) Skapar ett beroende och C) om man nu redan konstaterat A och B, varför skulle man då dricka det? Det är min teori!

Men nu är frukosten klar så det är dags att säga adjö för denna gången.

Dagens råd: Om du planerar en hel kvälls pluggande så planera den inte med folk som du vet att du kommer prata med annat om. 

Klockan tickar

(Detta inlägger skrev jag förra veckan och bara råkade glömma bort att publicera det... Så att ni vet att det egentligen inte alls är från idag men jag kände ändå för att lägga ut det och vem vet, det kanske kommer ut ett lite mer aktuellt inlägg senare)

Tiden går fort. Tycker inte du det? Det kan väll knappast vara bara jag som tycker att dessa tre år gått väldigt fort... Kanske lite för fort om jag får säga vad jag tycker. Vilket i och för sig är hela meningen med att ha en blogg. Att säga vad man själv tycker... Så, Waow, tre år redan. Och vilka år det har varit. En riktig berg och dal bana med skarpa svängar, djupa stup, sega uppförsbackar och en helt ny underbar upplevelse. Jag kan ärligt säga att jag kommer nästa ihåg hur jag var när jag började resan och oj vilken ändring av människa den har gjort. Vilken resa! Och om en månad så är den slut. En ny får ta sin början. Skål för det! Synd bara att man inte har en ordentlig plan för den. Vi får helt enkelt ta det som det kommer.

Något annat värt att skåla för är mina föräldrar som just nu sitter på en kryssningsbåt till Amsterdam för att fira att de har varit gifta i 25 år. Grattis kära föräldrar! Jag älskar er mer än vad vi båda vet!

Dagens råd: livet må vara en berg-och-dalbana. Med det är ditt val att hoppa på och följa med eller stå vid sidan och vika till de som åker.